Solsting

OMBERG Dag efter dag rullade vi vidare på vägarna genom Östergötland i vad man kan kalla perfekt sommarväder. Hittills hade vi klarat värmen riktigt bra och vi kände oss närmast bortskämda då varje dag öppnade sig för oss med klarblåa skyar. Men just den här dagen fick vi en rejäl överdos då termometern i cykeldatorn hade bestämt sig för att ligga och trycka på strax under fyrtio grader.

Öjaren

Foto: Per Göransson

Vi kapitulerade så fort vi såg en sjö. Vi stal oss ett dopp vid ett litet bad utanför Boxholm. Fick nya krafter att trampa på några kilometer innan vi kapitulerade igen. Den här gången vid en tjärn mitt inne i skogen. Två främlingar med fullpackade cyklar som rullar in vid ett litet bad där alla känner alla. För ett ögonblick stannar alla rörelser upp. Granskande blickar riktas mot de två främlingarna.
Vid de små bondbyarnas badplatser kände vi oss inte längre som två pilgrimer. Utan snarare som två tjuvar som ertappats på bar gärning med att stjäla sig lite svalka i deras sjö.

Efter doppet i Öjaren vid ett bad någonstans mellan byarna Bygget och Bråttom cyklade vi fram längs de kuperade vägarna tills vi slog oss ner vid en liten sjö för att vila och avnjuta vår matsäck. Eftersom vi hade givit upp förhoppningarna att nå Valdemarsvik samma dag så tog vi god tid på oss och passade på att ögna igenom kartan efter ett nytt tänkbart mål för dagsetappen. Vi siktade in oss på Opphem.

Danielshammar

 

Näckros

Muntra efter påfyllningen av energi hoppade vi på cyklarna och började trampa i riktning mot… ett rent helvete.
Vägverkets stora skylt informerade oss bryskt om ett pågående vägarbete. Ett vägarbete som skulle visa sig innebära cykling på grov makadam åtskilliga kilometer, om inte mil.

Med gott om vätska, asfalt under däcken och ett myller av badsjöar hade man kanske kunnat överleva hettan. Men med makadam som underlag förvandlades cykelfärden till en brutal kamp. Det ojämna underlaget tillät endast blygsamma hastigheter, så några svalkande vindar i nedförsbackar var inte att räkna med. Cykelhjälmen började kännas som ett sprinklersystem. Svetten rann i strida strömmar ner i nacken, längsmed tinningarna och pannan vidare ner i ögonen, som sved av sältan. Vattnet i de varma dunkarna fick en distinkt smak av plast. Vätskeförbrukningen under den här etappen var total. De sista plastluktande vattendropparna tog slut mitt i det ödsliga skogslandskapet.

Halvvägs genom ökenskogen började huvudvärken bulta innanför mitt skallben. Jag kunde känna pulsen i tinningarna pressa mot hjälmens kanter i jämn takt. Strax efter varje pulsslag kom ett efterskalv av huvudvärk. Per fick ett allt längre försprång. Jag var nära att ge upp och slänga mig i diket då jag såg att vägen framför mig plötsligt hade antagit en jämn yta och en synnerligen efterlängtad bebyggelse kantade sidorna av vägen. Vi hade äntligen, efter en närkampkamp på flera kilometer med något som mest liknade en banvall, nått fram till den lilla byn Ulrika.

Ulrika Kyrka

Vi rullade utmattade in till den lilla bykyrkan för att vila oss i skuggan av ett träd. I det tillståndet som vi befann oss blev motståndskraften för svag för att vi skulle kunna tacka nej när vi erbjöds kyrkkaffe av ett par damer från församlingen. Kyrkans dunkel och svala luft var en behaglig kontrast till det vi precis upplevt. Med förhoppning att kaffet skulle jaga huvudvärken på flykten laddade jag med några rejäla koppar av en dryck som jag vanligtvis brukar undvika.

Kyrkkaffe

Även om det blev en lång paus i den lilla träkyrkan så var den inte desto mindre välförtjänt kan man konstatera så här efteråt. Per kastade i sig aningens för många av kyrkans kakor samtidigt som han diskuterade livets mening med de två damerna. Själv satt jag mest och försökte samla så mycket kraft som möjligt inför den fortsatta färden.

Till slut lyckades vi slita oss från kyrkans behagliga svalka. Tiden hade runnit iväg och vi riktade målmedvetet in oss på att vara i Opphem innan mörkrets inbrott. Längs vägen gäckade sumpiga fågelträsk med ogenomträngliga barriärer av vass och dy. Alla badpauser ströks således från dagordningen till förmån för maratoncykling.

Vi anlände till Opphem sent på kvällen. Dunklet föll över de röda sommarstugorna i de gröna sluttningarna. Klirret av bestick mot porslin från sena kvällsmål på altanerna fick mig att må illa. Jag gick långsamt längsmed grusvägen och mumlade sammanbitet ”Hitta ett ställe bara! Jag struntar i var”. Mitt huvud höll på att sprängas och illamåendet malde och var nära bristningsgränsen vid varje liten ojämnhet i vägen. Per som hade klarat hettan galant under dagens etapp förundrades över mitt vämjeliga tillstånd. ”Hur mår du?” frågade han oroligt gång på gång. Jag försäkrade att jag bara behövde lägga mig ner och vila – omedelbart!

Efter ett tag upphörde vägen att kantas av sommarstugor. Endast ett gammalt taggtrådsstängsel följde vår väg. Så upptäckte Per en lucka i stängslet och bar in cyklarna i vad som såg ut som en övergiven hage. Likt en zombie med god rutin på tältresning hjälpte jag till att få upp tältet så fort jag förmådde. Då det äntligen stod på plats rasade jag in och somnade nedhasad i ena hörnet. Tältet stod i nedförslut men det var inte läge att ställa några högre krav. Jag hade drabbats av solsting och vätskebrist efter att av cyklat genom Östgötaskogar där det slagits värmerekord just denna dag.

Vad det var för tältplats vi hamnat på fick vi erfara under nattens gång…

Givetorp – Opphem
Dagstripp: 109,5 km
Medelhastighet: 18 km/t
Total tid: 6 tim. 8 min.
Topphastighet: 53,4 km/t (Anna)

KML-LogoFullscreen-LogoQR-code-logoGeoJSON-LogoGeoRSS-LogoWikitude-Logo
Givetorp - Opphem

laddar karta - vänligen vänta...

Opphem: 58.150000, 15.716667
Givetorp: 58.221104, 14.833056
Öjaren: 58.137479, 15.203730
Boxholm: 58.196689, 15.047488
Ulrika: 58.127650, 15.439430
marker icon
icon-car.png Fullscreen-Logo KML-Logo
Opphem
Opphem, Sverige
marker icon
icon-car.png Fullscreen-Logo KML-Logo
Givetorp
Givetorp
marker icon
icon-car.png Fullscreen-Logo KML-Logo
Öjaren
Öjaren, Sverige
marker icon
icon-car.png Fullscreen-Logo KML-Logo
Boxholm
Boxholm, Sverige
marker icon
icon-car.png Fullscreen-Logo KML-Logo
Ulrika
Ulrika, Sverige
%d bloggare gillar detta:
Hoppa till verktygsfältet