Höga Kusten

ÅNGERMANLAND Vi riggade cyklarna i bilen och gav oss av norrut mot Pers gamla hemtrakter.

På väg norrut...

Sundsvall

Evigheten

Det mörka norrländska landskapet slukade oss. När man tror att man är nära resans mål inser man att det är långt kvar… Avstånden är annorlunda här uppe.

Då vi anlänt till vår stuga var det becksvart och platsen var helt öde. I brist på ficklampor fick vi montera av ett cykellyse för att finna vår stugas nyckel på anvisad plats. Då vi äntligen funnit den klev vi in i en varm och ombonad stuga. Uthyraren hade omtänksamt varit där och satt på värmen åt oss. Efter en sen kvällsvickning somnade vi omedelbart, trötta efter den långa bilresan.

Vågsfjärden

Spår av bäver

Vi tog en promenad runt Lappudden och insöp den klara kalla morgonluften. Utsikten var hänförande. Dimmoln omgav de skogsbeklädda bergen och på Vågsfjärden dansade älvorna. Namnet har udden fått för att fjällsamerna stannade till på platsen då de flyttade sina renar mot renbeten längs med kusten. Nu är det turister och bävrar som huserar på udden.

Vi gav oss av mot Anders och Barbro Åbergs museum Mannaminne. Här finns en hel värld, eller flera världar, att beskåda. Vi kan varmt rekommendera Mannaminne för alla som besöker Höga Kusten. Och om ni inte har vägarna förbi norrut kan den som bor i Stockholmstrakten ta tunnelbanan till Solna Centrum där Anders Åberg tillsammans med Karl-Olov Björk står för den konstnärliga utsmyckningen av tunnelbanestationen.

Efter att ha vandrat runt ett par timmar bland de olika spännande miljöerna besökte vi restaurangen för att inta äppelkaka och skriva vykort.

A59579_12__cut_w

På väg tillbaka till Lappudden passerade vi platsen där Per hade växt upp. Bilden visar utsikten från Pers sovrumsfönster. Det såg ungefär likadant ut då som nu. Enda skillnaden är att huset är utplånat sedan cirka tjugo år tillbaka. Vägverket hade fått för sig att de behövde disponera marken där det gamla huset låg och jämnade det således med marken. Men någon förändring av vägen ägde aldrig rum. Ett nära två hundra år gammalt hus revs till ingen som helst nytta. Per som inte sett förödelsen förrän nu gick vemodigt omkring i spillrorna av sitt barndomshem. Vi satte oss ner i sluttningen där Per hade lekt som barn. Han pekade ut platsen där deras båt hade legat och berättade om turerna med båten, om sin farfar som var slaktare i byn och om sin kattunge som hade omkommit i en trafikolycka precis utanför huset.

På kvällen, då mörkret lagt sig över nejden, badade vi bastu. Per var järv nog att svalka sig i fjärdens svarta vatten efteråt. Badtermometern som guppade i vattnet vid bryggan avslöjade en blygsam temperatur på elva grader. Min plan var att följa Pers exempel. Men jag hann bli rejält avkyld redan under språngmarschen mellan bastun och badbryggan. Så det blev inget av med det!

Rotsidan

Den sista dagen hade kylan lagt sig över viken. All grönska som fanns kvar hade kapslats in av frosten och det frasade i gräset då vi tog den sedvanliga morgonpromenaden runt udden. Eftersom vi endast hade några få dagar på oss bad jag Per välja ut de platser som han helst skulle vilja visa mig.

Då tog han med mig till en plats med sommarstugor där han hade lekt mycket som barn. Det visade sig att även den platsen hade genomgått en radikal förändring. En storlada var riven och en stuga som på åttiotalet brukade hyras ut till sommargäster hade drabbats av ett långt gånget förfall. Vi tittade in genom ett smutsigt fönster. Därinne, på vardagsrumsbordet, kunde vi skönja en tidning och en blyertspenna. Som om någon suttit där och löst korsord alldeles nyss och lämnat stugan i all hast. Området som förr sjudit av liv var nu igenvuxet och förpassat till historien. Vi beslutade oss för att återvända till stugan och göra oss klara inför cyklingen.

Hockeylaget

Hockeylaget framför oss i kombination med höstprakten i bakgrunden fick mig att tänka på Kanada. För ett ögonblick började jag fantisera om hur det skulle vara att cykla tusentals kilometer på ödsliga vägar omgivna av kanadensiska urskogar.

33_4709F_w

Jag stannade till och drog upp kameran för att fotografera landskapet. Det tog några sekunder och Per förvandlades till en liten prick i fjärran. Det är lätt att glömma att bromsa när man bjuds på dessa långa nedförsbackar.

Efter att ha färdats över höga berg och genom djupa dalar, mellan gårdar och kohagar nådde vi så slutligen fram till den mörka högväxta barrskogen som var entrén till Rotsidan. Dånet av ett innanhav i uppror ledde oss åt rätt håll på de små stigarna mellan granarna.

Foto: Per Göransson

Foto: Per Göransson

6309F_21_c_w

Foto: Per Göransson

Foto: Per Göransson

De stora vågorna rullade skummande tillbaka ner i djupet nedanför klippan. Jag kunde med fasa tänka mig hur det skulle vara att ramla i och sugas ner i det kalla mörkret.

6309F_34_w

Det var först när vi skulle återvända som vi upptäckte hur långt vi egentligen hade cyklat. Halvvägs tillbaka började det skymma ordentligt samtidigt som kylan började tränga igenom kläderna. Det ödsliga skogspartiet satte min fantasi i rullning. ”Hörru, har björnarna hunnit gå i ide nu?” frågade jag Per lite ängsligt.

Efter något som kändes som en evighet kom vi äntligen tillbaka till den lilla byn. Flimrande blå ljussken avslöjade att invånarna satt i stugvärmen och kurade framför sina teveapparater. Vägen framför oss låg ödslig. När vi slutligen började närma oss den ensligt belägna udden med hyrstugorna var det bara månen som kastade sitt kalla sken över den smala grusvägen. Det sista dygnet hade kylan gripit tag i Nordingrå och bestämt sig för att stanna tills den bistra vinterkylan slutligen sveper in och tar över helt. Vi skyndade oss in i den varma stugan.

Helt slut efter cyklingen vilade vi ut inför morgondagens återfärd mot Stockholm.

Sundsvall

Sundsvall

Länkar
Världsarvet Höga Kusten
Rotsidan

KML-LogoFullscreen-LogoQR-code-logoGeoJSON-LogoGeoRSS-LogoWikitude-Logo
Nordingrå, Ångermanland

laddar karta - vänligen vänta...

Lappudden: 62.930965, 18.256516
Rotsidan: 62.846276, 18.373359
Mannaminne: 62.911175, 18.303739
marker icon
icon-car.png Fullscreen-Logo KML-Logo
Lappudden
Lappuddens Konferens & Friluftscenter, Nordingrå, Höga Kusten, Nordingrå, Sverige
marker icon
icon-car.png Fullscreen-Logo KML-Logo
Rotsidan
Rotsidan
marker icon
icon-car.png Fullscreen-Logo KML-Logo
Mannaminne
Mannaminne, Nordingrå, Sverige

 

 

 

 

 

%d bloggare gillar detta:
Hoppa till verktygsfältet