Älggräs – väldoft och lindring

Det står en skål full med blommor på köksbordet. Den är fylld till bredden med gräddvita blomklasar. En doft som påminner om mandel och honung fyller rummet. Vi har nu kommit fram till älggräsets tid på året.

Det som tidigare var en skog av sly med mossbeklädd, till synes artfattig mark på vår tomt, har i år förvandlats till en blomsteräng. Under maj fylldes den av vitsippor. Nu är det ett hav av älggräs runt den lilla utdikningen. För många är den här örten ett ogräs. Men tittar man lite närmre på dess egenskaper finner man att det istället är en nyttoväxt.

Älggräs

Av älggräs kan man göra både te, saft och vin. Dessutom botar växten huvudvärk! Låter det inte som en perfekt kombination – att göra vin på en växt som botar huvudvärk! Skämt åsido. Här kommer lite fakta om ”mirakelväxten”.

Älggräs
… eller älgört, vanhävdsört, mjödört, mjödspirea
Filipendula Ulmaria L.

Användning: På blommor och blad kan man koka välsmakande örtte. Av blommorna kan man även göra saft och vin.

Medicinsk användning: Blommor och blad har använts inom farmakologin för dess febernedsättande egenskaper. Den verkar även svett- och urindrivande samt lindrar huvudvärk och värk i kroppen. Den ska även vara maskfördrivande och sammandragande. Jordstammen motverkar diarré.
Tidigare har örten använts som medicin mot reumatism för dess smärtstillande egenskaper.

Växten har höga halter av C-vitamin i blad och blommor.

Historik: Fram till slutet av 1800-talet använde allmogen örten för dess väldoft genom att vid högtider, främst vid midsommartid, sprida dess blad över golvet.
Blommorna har använts för att krydda portvin samt ättika. Man har även använt örten som smaksättare av öl och mjöd genom att man gned in kärlen med den.

Varning: Höga koncentrationer kan verka irriterande på magens slemhinnor.

Aktiva ämnen: Salicylsyra.

Tips! För att bevara örtens aktiva ämnen bör den ej torkas, utan frysas in direkt efter skörd.

Även saften fryses med fördel in, för längre hållbarhet.

Förväxlingsrisk: Brudbröd har liknande blomställningar.

Källor:

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/rosa/filip/filiulm.html
http://www.ne.se/lang/%C3%A4lggr%C3%A4s
http://www.wwf.se/hem/1127296-lggrs-lgrt
http://www.alternativmedicin.se/Medicinalv%C3%A4xter/%C3%84lg%C3%B6rt.html

%d bloggare gillar detta:
Hoppa till verktygsfältet