I grevens tid!

Där hade ni tur! – utbrast arboristerna. Deras blickar riktades mot marken kring den största granen. Stenar och jord hade börjat luckras upp av granens rötter och stammen hade fått en oroväckande lutning. Vilket kan sammanfattas med att granen var på väg att kasta sig över vårt hus vid första bästa vindby. Nog hade det känts riktigt akut med att fälla granarna kring huset då Dagmar höll på som värst. Men att det var så nära…
En gran som börjat röra på sig. I bakgrunden den stormfällda sälgen. (mobilbild)

En gran som börjat röra på sig. I bakgrunden den stormfällda sälgen. (mobilbild)

Arboristerna skred till handling. Gran efter gran pekades ut som riskobjekt. Under arbetets gång klurades det om fallriktning och riskbedömning. Det var spännande att se dessa proffs skrida till verket. Efter att några av jättarna avverkats började tomten visa sig i en helt ny dager. Från att ha varit en lite murrig skogsglänta öppnade sig ett ljust ängslandskap framför våra ögon. Inne i huset nåddes plötsligt varje liten vrå av de bleka vintersolstrålarna.

granstubbe

Veckans äventyr blev att se sju jättelika granar falla till marken!

Veckans äventyr blev att se sju jättelika granar falla till marken!

%d bloggare gillar detta:
Hoppa till verktygsfältet